torsdag 31 januari 2019

31 jan - Matt 23


HÖNAN OCH KYCKLINGARNA - Matteus 23

Bibelläsning: Matteusevangeliet 23
"Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte." (Matt 23:37)

Efter att Jesus sagt de orden lämnar han Templet och säger att han inte kommer tillbaka förrän de frågar efter honom. Då Jesus var på väg bort från Templet kom lärjungarna till honom och visade på tempelbyggnaderna och menade att Jesus inte kunde lämna det fantastiska Templet. (Matt 24:1).

Lärjungarna fokuserade på formerna, strukturerna och traditionerna. Jesus fokuserade på relationen. Vi blir ibland så upptagna av Guds verk att vi glömmer bort Gud själv. Vi blir ibland så upptagna av vår kallelse och vad vi gör för Herren att vi glömmer bort att Jesus i första hand inte kallade oss till en tjänst utan till gemenskap med Honom själv. "Gud är trofast som har kallat er till gemenskap med sin Son Jesus Kristus, vår Herre." (1 Kor 1:9).

Den viktigaste frågan för idag blir då inte vad jag kan uträtta för Jesus (även om det är en mycket viktig fråga), utan om jag vill vara tillsammans med Honom. Jesus vill det. Vill jag det?

"Hur ofta har jag inte velat samla dina barn, så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte.

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Vill jag?
De ville inte samlas i gemenskapen med Jesus. Hur är det med mig idag?


ÖVERSIKT – KOMMENTAR – TILL EFTERTANKE

Kapitlet ägnas huvudsakligen åt att Jesus varnar för, och går till rätta med fariseerna och de skriftlärda. Han kallar dem för hycklare, blinda ledare, dårar, ormar och huggormsyngel. Dessutom uttalar Jesus ett antal ve-rop till fariseerna och de skriftlärda.
Till eftertanke:
Vad är det som gör Jesus så upprörd? Vilka saker anklagar han dem för? Skulle han kunna säga liknande saker om våra församlingar idag?

onsdag 30 januari 2019

30 jan - Matt 22


VAD SVARAR DU? - Matteus 22

Bibelläsning: Matteus 22

I dagens kapitel berättar Jesus en liknelse om en kung som bjuder in människor till ett bröllop. Så här reagerade människorna: "De brydde sig inte om det utan gick sin väg, en till sitt jordbruk, en annan till sina affärer" (Matt 22:5 FB)

-Många människor upplever en kallelse att komma in i Guds rike, men är alltför upptagna av annat för att hinna bry sig om inbjudan.

Men kallelsen handlar inte bara om en livsuppgift, utan den kan handla om något som Gud vill att jag ska göra idag eller just nu. Det kan handla om att ringa till någon, skriva ett brev eller att gå till någon. Om Gud ber mig göra något speciellt i dag, vad kommer det då att stå om mig? Kommer det att stå: "Han brydde sig inte om det utan gick sin väg till TV-fåtöljen"?

Om jag blir riktigt stilla så att jag kan höra Gud tala personligt till mig i dag. Vad säger han och vad kommer jag att svara?

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Lyssna på Gud.
Är jag för upptagen för att lyssna på Gud idag? Och om jag hör vad han vill är jag för upptagen för att göra vad han säger?


ÖVERSIKT – KOMMENTAR – TILL EFTERTANKE

Efter liknelsen om kungens bröllopsinbjudan kan vi i kapitlet läsa om Jesu återkommande samtal med fariséer och sadducéer:
- om man ska betala skatt till kejsaren eller inte (vers 15-22)
- om hur det blir i himmelen med dem som varit gifta mer än en gång (vers 23-33)
- om det viktigaste budet (vers 34-40)
- om vem Messias är (vers 41-46

Guds ord och Guds makt
I samtalet med sadducéerna talar Jesus om varför de har fel uppfattning: "Ni tar fel och förstår varken Skriften eller Guds makt." (vers 29). Orsaken till att de tog fel var alltså två saker:
- bristande förståelse av Guds ord
- bristande förståelse av vad Gud har makt att göra
Till eftertanke:
- Vilken plats har Guds ord idag?  I det svenska samhället? I församlingarna? I våra liv?
- Kan det vara så att vår bristande kunskap och tillit till Guds ord gör att också vi tänker fel?
- Hur är det med våt tillit till Guds makt? Reducerar vi Gud genom att bara lita på vad vi själva kan åstadkomma?

Det viktigaste budet (vers 34-40)
De skriftlärda hade många olika bud och föreskrifter att hålla reda på. För att sätta Jesus på prov frågar de vilket bud som är det viktigaste i lagen.
Jesu svar är klart. Det finns bara ett bud som är det viktigaste, största och främsta: att älska Gud högre  än allt annat. Av hela hjärtat, av hela själen och av hela förståndet.
Till eftertanke:
- Vad innebär det att älska Jesus av hela ditt hjärta?
- Vad innebär det att älska Jesus av hela din själ?
- Vad innebär det att älska Jesus av hela ditt förstånd?

Sedan kommer ett bud som inte är det främsta och det största, men som liknar det första budet:
"Du skall älska din nästa som dig själv"
Till eftertanke:
- Varför är detta bud inte lika stort som det första?
- Vilket av dessa två bud är det svårast att hålla?

tisdag 29 januari 2019

29 jan - Matt 21


"HERREN BEHÖVER DEM" - Matteus 21

Bibelläsning: Matteusevangeliet 21
 "När de närmade sig Jerusalem och kom till Betfage vid Oljeberget, sände Jesus i väg två lärjungar och sade till dem: "Gå till byn som ligger framför er. Där skall ni genast finna en åsna som står bunden med ett föl bredvid sig. Lös dem och led dem till mig. Och om någon säger något till er, skall ni svara: Herren behöver dem." (Matt 21:1-3 FB)

Oftast handlar kristendomen om vad vi behöver. Det handlar om våra behov och hur Gud kan möta dem.

Men ibland kan vi se att Jesus har behov. Det står: "Herren behöver dem". I denna situation kunde inte den mest lärde eller mest andlige lärjunge möta Jesu behov. Han behövde helt enkelt en åsna.

Många kristna kommer inte i funktion därför att de anser sig själva för betydelselösa. De kanske tänker att det finns så många duktiga och att de själva inte duger till något. Men om Jesus kunde använda en åsna...

Det finns situationer i livet där Gud bara kan använda dig. Det finns människor som Gud bara kan använda dig för att nå. Herren vill lösa dig från det som håller dig tillbaka. "Lös dem och led dem till mig".

==> Mannakorn att tugga på under dagen:
Gör mig fri att tjäna dig


ÖVERSIKT – KOMMENTAR – TILL EFTERTANKE

Vers 1-11 Hosianna!
Jesus rider in i Jerusalem och folket jublar och hälsar konungen välkommen in. Vi får på samma sätt ta emot och hylla Jesus i våra liv.
Jesus säger till lärjungarna att de ska lösa åsnan och på samma sätt har vi resurser som behöver lösgöras för Guds rikes skull. Vår tid, våra tillgångar, vi själva.
Och även om vi tycker att vi inte har något att komma med kan vi läsa: "Herren behöver dem"
(vers 3)

Vers 12-46 Jesus har kontroverser med översteprästerna och fariséerna

Vi närmar oss tiden för Jesu korsfästelse och motståndet från översteprästerna och fariséerna ökar:
- De blir upprörda då man ropar Hosianna till Jesus. (vers15)
- De ifrågasätter Jesu fullmakt (vers 23-27)
- Jesus berättar liknelsen om hur vingårdsarbetarna dödar husbondens son och översteprästerna och fariséerna förstod att han talade om dem (vers 45)

Vers 18-22 Bönesvar och vår tro
Två gånger poängterar Jesus att bönesvar påverkas av vår tro:
- "Om ni har tro och inte tvivlar..." (vers 21)
- "Allt vad ni ber om i er bön skall ni få om ni inte tvivlar" (vers 22)

Till eftertanke:
- Varför reagerar översteprästerna och fariséerna så negativt på Jesu verksamhet? Händer samma sak idag? I så fall ge exempel.
- På vilket sätt hänger tro och bönesvar ihop enligt Jesus? Har du egna erfarenheter av det?