tisdag 20 december 2016

Jesu Bibel och vår

Då Jesus hänvisar till Guds Ord talar han om samma böcker som finns i vårt Gamla Testamente. I några bibelutgåvor på svenska finns det även en del skrifter som kallas för Apokryferna. Dessa fanns inte med i Jesu "Bibel". 

Även om Jesu Bibel innehöll samma böcker som vårt Gamla Testamente kommer de i en annan ordning än de gör i GT. Ordningsföljden i Jesu Bibel förklarar en del verser som annars kan vara svåra att förstå logiken i. Se nedan.

Här kommer ett utdrag ur studiehäftet "Gamla Testamentets historia":


    Gamla Testamentes böcker är skrivna av många olika författare under en mycket lång tidsperiod. I loppet av de sista fyra hundra åren före Kristus sammanställde man och kanoniserade Gamla Testamentets böcker. Att de blev kanoniserade innebär att de gavs en speciell ställning som heliga skrifter (kanon=rättesnöre).

DEN ALEXANDRINSKA KANON  200-talet f.Kr.
    Den hellenistiska kulturen blev från cirka 300 f.Kr. den dominerande, och eftersom många judar levde i den grekisktalande världen, blev behovet starkt att översätta de heliga skrifterna till grekiska.
    I Alexandria i Egypten översatte 70 lärda män GT från hebreiska till grekiska. Översättningen fick namnet Septuaginta som betyder 70. Ordningsföljden av böckerna i GT har vi fått från Septuaginta, eller den alexandrinska kanon som den också kallas.
   Grundprincipen i den ordningsföljden är att först kommer de historiska böckerna, sedan kommer uppbyggelseböcker och till sist kommer de profetiska böckerna.

DEN PALESTISKA KANON – Vårt GT
    Den Bibel som Jesus och folket i Palestina använde var den hebreiska Bibeln. Esra hade säkert varit en nyckelperson då det gällde sammanställningen av den.
    Den hebreiska Bibeln hade en annan ordningsföljd än Septuaginta, men den innehöll exakt samma böcker som vi har i vårt GT idag. Böckerna var indelade i tre delar: Lagen, Profeterna och Skrifterna.
 
Den alexandrinska kanon – vårt GT
Historiska böcker (17)
Poetiska böcker och vishetslitteratur (5 böcker)
Profetiska böcker (17)
1 Mosebok
Job
Jesaja
2 Mosebok
Psaltaren
Jeremia
3 Mosebok
Ordspråksboken
Klagovisorna
4 Mosebok
Predikaren
Hesekiel
5 Mosebok
Höga Visan
Daniel
Josua

Hosea
Domarboken

Joel
Rut

Amos
1 Samuelsboken

Obadja
2 Samuelsboken

Jona
1 Kungaboken

Mika
2 Kungaboken

Hahum
1 Krönikeboken

Habackuk
2 Krönikeboken

Sefanja
Esra

Haggai
Nehemja

Sakarja
Ester

Malaki
Klagovisorna räknas ibland till de poetiska böckerna, men den har i vår Bibel fått sin plats bland de profetiska böckerna. Klagovisorna är en naturlig fortsättning på Jeremia bok.

Den palestinska kanon – Jesu Bibel


Lagen
1 Mos – Genesis (Ursprunget)

Pentateuken
(=”Femrulleboken)
2 Mos – Exodus (Utgång)
3 Mos – Leviticus (Prästboken)
4 Mos – Numeri (folkräkningen)
5 Mos – Deuteroniom (sammanfattning)





Profeterna
Josua


De tidigare profeterna
Berättande skrifter
Domarboken
1 Samuelsboken
2 Samuelsboken
1 Kungaboken
2 Kungaboken
Jesaja

Profetskrifterna
De senare profeterna
Jeremia
Hesekiel
De tolv små profeterna (Tolvprofetboken)
Från Hosea till Malaki)





Skrifterna
Psaltaren

Poesi- och visdomslitteratur
Ordspråksboken
Job
Höga Visan


De fem festrullarna
Rut
Klagovisorna
Predikaren
Ester
Daniel

Esra/Nehemja (en bok)
1 och 2 Krönikeboken (en bok

    Då Jesus hade bibelstudium med sina lärjungar på vägen till Emmaus undervisar han dem från alla tre delarna av Bibeln: Skrifterna, Moses (lagen) och Profeterna (Luk 24:27).
    Och då Jesus använder uttrycket ”från Abel till Sakarja” (Matt 23:35), så betyder det ´från början till slutet´, eller ´från Bibelns första bok till den sista´. Abel står nämnd i Bibelns första bok (1 Mos 4), och Sakarja i den sista boken i den hebreiska Bibeln (2 Krön 24).   

/PB

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar