16 mars - Psalm 32-33

BEFRIELSE FÖR DEN SOM ÄR FÄNGSLAD

Bibelläsning: Psalm 32
"Så länge jag teg förtvinade mina ben...Då uppenbarade jag min synd för dig....Då förlät du mig min syndaskuld" (Ps 32:3-5 FB)

David hade syndat allvarligt, både mot Gud och mot människor. Han upplevde synden och skulden som en tung hand över sig och han kom inte undan. Den fanns där både dag och natt (vers 4). Han försökte låtsas som om den inte fanns. Han försökte tiga ihjäl den (vers 3).

Det var som om han satt fast i sin egen synd. Han var fångad. Men det fanns en väg till befrielse. En väg ut i frihet. Och David hittade nyckeln, öppnade cellen och blev fri. Nyckeln hette bekännelse!
"Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet." (1 Joh 1:9)

Därför behöver inte heller jag sitta fast, vara fången, i det som varit. Jesus har köpt förlåtelsens möjlighet åt mig. Jag får vara fri!

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Friköpt!

HERRENS ÖGON - OCH MINA

 Bibelläsning: Psalm 33
"Se, HERRENS ögon ser till dem som fruktar honom, till dem som väntar på hans nåd." (Ps 33:18 FB)

Herren ser naturligtvis alla människor. Men det verkar som om Herrens ögon på ett speciellt sätt ser den som väntar på hans nåd. Till dem som har vänt sina ögon mot Herren.

Gud tvingar sig inte på. Han står vid dörren och knackar. Där det öppnas går han in.

Han söker ögonkontakt med oss. Men hans blick kan bara möta de ögon som är vända till honom.

Vi ber ofta "Vänd ditt ansikte till oss". Då vi vänder vårt ansikte till Gud, kommer vi att finna att han redan vänt sitt ansikte till oss.

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Ansikte mot ansikte med Gud.