Bibelläsning: Johannesevangeliet 12
"Om vetekornet inte faller i jorden och dör, förblir det ett ensamt korn, men om det dör, bär det rik frukt." (Joh 12:24 FB)
Jesus är vetekornet som faller i jorden för att dö. Poängen med att så vetekorn är att det ska komma upp många nya vetekorn av det ena vetekornet.
I dag uppstår Jesu liv i varje människa som tar emot Jesus i sitt liv. I dag finns det hundratals miljoner människor som bär på det liv som Jesus gav då han lät sig falla i jorden för att dö för oss.
==> Mannakorn att tugga på under dagen: Tack att jag får vara bärare av gudomligt liv genom Jesu död på korset.
Översikt – Kommentar – Till eftertanke
Jesus blir
smord i Betania - vers 1-11
Jesus rider
in i Jerusalem - vers
12-19
Vetekornet - vers 20-36
Ärad av
människor eller Gud? - vers
37-40
Det börjar
med det yttersta tecknet på vördnad och tillbedjan, där Maria offrar något av
det dyrbaraste hon har i tillbedjan för Jesus (vers 3). Översteprästerna hade
stora problem med Jesus eftersom uppväckandet av Lasarus gjorde att många
människor lämnade översteprästerna och trodde på Jesus (vers 11). Konsekvensen
av det blev att översteprästerna beslöt att döda både Jesus och Lasarus.
Därefter
rider Jesus in i Jerusalem och möts av jubelrop från folket "Hosianna!
Välsignad är han som kommer i Herrens namn" (vers 13). Fariseerna
upplever uppgivenhet över att de inte kan göra något åt Jesus "Ni ser
att vi inte kan uträtta något. Hela världen springer ju efter honom"
(vers 19).
Då människor
kommer och vill se Jesus, svarar Jesus med att tala om ett ensamt vetekorn som
ska dö och uppstå i många (vers 24).
Efterhand
börjar till och med medlemmar av Stora Rådet att tro på Jesus, men det ville de
inte bekänna av fruktan för fariseerna (vers 42). "De ville hellre bli
ärade av människor än av Gud" (vers 43).
Till
eftertanke:
Kan du sätta
dig in i fariséernas och de skriftlärdas fruktan för Jesus och förklara varför
de ville döda Jesus?
Kan du sätta
dig in i rådsherrarna fruktan att öppet bekänna sig till Jesus? Hur är det med
oss och vår bekännelse idag? Finns det sammanhang där vi önskar att ingen ska
veta att vi tror på Bibeln? I så fall vilka?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar